Invandrarlånecentralen bildades 1991. Tidigare ansvarade lånecentralerna i Stockholm och Malmö för den utländska litteraturen. 1991 blev Invandrarlånecentralen Sveriges enda lånecentral för utländska språk (med undantag av engelska, tyska, franska, danska och norska). Totalt 4 personer, 2 bibliotekarier och 2 biblioteksassistenter, nyrekryterades för att administrera, göra inköp och låna ut böcker till landets bibliotek. Rådgivning till landets bibliotek samt anordning av kurser och konferenser ingick även i uppdraget.

 

 

Varför behövdes ett öppet bibliotek, det som har blivit Internationella biblioteket?

 

Vi som arbetade i den dåvarande Invandrarlånecentralen byggde successivt upp en verksamhet som blev mer och mer uppskattad och efterfrågad. Tyvärr medgav de ekonomiska resurserna inte att hela bokbeståndet kunde katalogiseras. Även det bestånd som katalogiserades märkte vi att personalen ute på biblioteken hade svårt att hitta i. Många språk som exempelvis arabiskan, kinesiskan, ryskan och thailändskan skrivs med andra alfabet än det latinska. Det betyder att det är ytterst svårt för låntagare och personal att söka i katalogen. Vi insåg hur viktigt det var att låntagarna själva kunde komma till biblioteket för att bläddra, läsa och orientera sig i materialet.

 

 

Varför fick "barnet" namnet Internationella biblioteket?

 

Vi tyckte att Internationella biblioteket var ett lämpligt namn för att poängtera att detta är ett bibliotek för såväl utrikes födda som svenskar.

 

 

Du var ILC:s chef när vi planerade flytten av verksamheten från ”den stängda” centralen i Årsta till ”det öppna”, centralplacerade biblioteket i Vasastan – gick det smärtfritt eller… hur minns du att det var?

 

Inga stora förändringar sker smärtfritt. Vad som var positivt vid planeringen av det internationella biblioteket var att alla politiska partierna var överens om att biblioteket borde komma till stånd. Svårigheterna låg i att hitta en stor, centralt belägen lokal med överkomlig hyra. Vi letade efter en lokal för ett öppet bibliotek  och en lånecentral med drygt 200.000 böcker och en personalstyrka på 28 personer. Vi tittade på ett flertal lokaler innan vi fick möjligheten att flytta in på Odengatan 59.

 

Fem år har gått – har vi nått vårt mål?

 

Det har varit fem fantastiska år i detta hus. Vi har fått stor respons och uppskattning för vår verksamhet. Inför framtiden hoppas jag att Internationella biblioteket kommer att finnas integrerat i det nya stadsbiblioteket som är under planering.

 

 

”Innan” och ”efter” sysslade du och sysslar du med inköp, det tycks vara ett spännande uppdrag för dig…

 

Ja, inköpen utgör ju stommen för bibliotekets verksamhet och kräver mycket kunskap och eftertanke. Vi ska tillhandahålla ett aktuellt och efterfrågat mediebestånd. Låntagarna inom de olika språkgrupperna har, precis som den svenska, en mängd olika önskemål och det gäller för den som sköter inköpen att få denna svåra ekvation att gå ihop d v s göra hårda prioriteringar och köpa med ett långsiktigt perspektiv.

 

 

Vi är redan Nordens största, kan vi bli större? Behovet nästan kräver det…

 

Storleken är inget självändamål. Viktigare är kvaliteten på den verksamhet som bedrivs. Verksamheten styrs av hur många och stora språkgrupper vi har i Sverige och deras behov av litteratur.

 

 

Berätta om dig själv, vad var din väg till IB, respektive ILC?

 

Jag började min bana vid dåvarande invandrarlånecentralen med att köpa in referenslitteratur till verksamheten innan verksamheten hade startat och de nya tjänsterna utlysts. Eftersom de böcker vi har behov av måste direktimporteras från utlandet (detta var innan vi fått sådana fantastiska hjälpmedel som fax, internet och e-mail) tar inköpen lång tid. När jag efter ett knappt halvår hade avslutat mitt vikariat hade fortfarande de flesta böcker jag beställt inte anlänt. Nyfikenheten drev mig att göra ett besök i de då nya lokalerna i Årsta för att se de nya böckerna jag köpt. Sedan kunde jag inte motstå frestelsen att söka tjänst då jag såg vilken fantastiskt spännande uppgift som väntade.

 

 

Du reser mycket och du pratar flera språk – kan man påstå att ditt jobb och ditt privatliv hänger ihop på något sätt?

 

Ja verkligen! Utan de erfarenheter jag skaffat mig genom mina många resor kors och tvärs i världen, kontinuerlig fortbildning, vänner från jordens alla hörn och en stor portion nyfikenhet och envishet skulle detta arbete vara övermäktigt. Vi arbetar med cirka 125 språk!

 

 

Vad läser du just nu? Vilken bok skulle du rekommendera till våra låntagare?

 

Har just avslutat Torgny Lindgrens ”Dorés bibel” och läser nu John Freelys bok om Istanbul i hopp om att i höst själv få uppleva denna stad. De som fortfarande inte läst Cervantes bok om Don Quijote tycker jag ska unna sig denna läsning i sommar. I år fyller denna fantastiska och lika aktuella bok 400 år!

 

 

Frågor ställda av Tamás Gergely

Maj 2005.

 

  

 

Kristina Landerud avled den 26 maj 2006, efter en lång tids sjukdom. Internationella bibliotekets medarbetare kommer alltid att minnas henne som en stark människa och en skicklig och passionerad arbetskamrat.