Du var en av ”pionjärerna”, men du hade redan många arbetsår bakom dig – vem har valt dig till ”det forna ILC” och varför? Berätta om din tid före Internationella biblioteket!
Jag blev handplockad av Ulla-Britt Nordin Siebolds när Invandrarlånecentralen grundades och fick förmånen att arbeta med att bygga upp den helt nya fjärrlåneverksamheten. Sedan några år tillbaka arbetade jag på Stockholms Stadsbiblioteks katalogavdelning med katalogisering av litteratur på flera invandrarspråk och hade ett intresse för språken och de olika litteraturerna..
Du plockade depositioner, servade landet med enstaka lån… vad är det som är så intressant i att plocka en deposition?
När man gör i ordning en deposition vet man oftast ej vem mottagaren är. Därför är det viktigt att depositionerna blir så breda och allmänna som möjligt. Det förutsätter en hel del kunskaper om respektive språks litteratur, men även om de läsare som finns i Sverige. Det var mycket spännande och lärorikt att hålla på med det arbetet.
Varför är det bra med en lånecentral för invandrare, vore det inte bättre med mindre, regionala enheter?
Med en centraliserad och samordnad funktion av kompletterande medieförsörjning vinner man mycket. Resurserna utnyttjas bättre. På 60- och 70-talet hade många bibliotek köpt precis samma böcker på samma språk. Nu var alla dessa bestånd stendöda. På de i Sverige mindre språken räcker det med att det finns litteratur på ett centralt ställe. På de stora språken kan regionerna köpa den bredare litteraturen och lånecentralen komplettera med det mer udda och specifika. På en central enhet får man också personal som blir experter på respektive område.
Tror du att det var rätt att starta det öppna biblioteket som har fått namnet Internationella biblioteket?
Det fanns så mycket intressant och spännande litteratur på Invandrarlånecentralen som inte fann sina läsare. Vi var alla överens om att öppna biblioteket för allmänheten så att låntagarna skulle kunna botanisera själva i hyllorna och få hjälp av kunnig personal.
Kan man jämföra Invandrarlånecentralen med Internationella biblioteket – du var lagledare för en av avdelningarna, hur kan du sammanfatta din tid på IBLC?
Det var ömsom vin och ömsom vatten. Vi kom till lokaler som verkligen inte var anpassade för att hantera stora mängder böcker i. Tidigare hade lånecentralen funnits på ett våningsplan, nu skulle vi arbeta på fem plan med alltför små hissar. DET blev fysiskt mycket tungt. Samtidigt expanderade lånecentralens verksamhet. Det tog också en tid att hitta en bra form för arbetet. Lånecentralens personal tjänstgör nu i det öppna biblioteket och personal därifrån tjänstgör i lånecentralen. Men det var mycket roligt att få direkkontakt med låntagarna.
Du lämnade oss efter en viss tid*…vad gör du nu?
Nu arbetar jag som bibliotekarie på Judiska biblioteket i Stockholm med anknytning till en av Sveriges nationella minoriteter. Det är öppet för allmänheten och här finns både fack- och skönlitteratur med judiska ämnen och teman, såväl som musik och film. Bl.a. finns här en för Sverige unik jiddischsamling.
Frågor ställda av Tamás Gergely
*Från och med den 1 oktober 2006 jobbar Harriet Lacksten återigen på IB
För personal
Ömsom vin och ömsom vatten - Intervju med HARRIET LACKSTEN
