Bland andra saker sysslar du med Internationella bibliotekets utlåningsstatistik… vad säger den: var det meningsfullt att öppna ”det öppna” biblioteket?

Jag tror att det är många av våra besökare som tycker att det är mycket meningsfullt att besöka biblioteket  -  precis som besökarna på ett ”vanligt” bibliotek. Vårt bibliotek är unikt och många besökare har uttryckt glädje över att det finns. För de flesta av besökarna är det hyllorna med böcker på det egna språket som lockar, men vi har också många besökare som inte kan läsa våra böcker, men som ändå kommer hit regelbundet för att låna skivor och filmer.  Vi har också många studenter som sitter här och pluggar. Så svaret är klart: visst var det meningsfullt!  Det svaret stöds också av våra utlåningssiffror som under de första tre åren steg mycket snabbt. 

Vilka är IB:s största språk? Enligt antalet lånade böcker…? Och enligt beståndet…? Finns det större skillnad mellan Internationella bibliotekets öppna avdelning och lånecentral vad det gäller antalet utlånade böcker?

Det språk som är mest efterfrågat är ryskan, där vi under 2004 lånade ut 34.000 böcker.  På andra plats kom persiska med 18.000 lån och sedan följde spanska, arabiska, thailändska och kinesiska. På sjunde plats kom utlån av musik, alltså vår CD-samling med världsmusik.
De språk som vi har flest antal böcker av är spanska, persiska och arabiska. Vi har ungefär 17.000 böcker av resp. språk. Därefter kommer ryska, turkiska, serbokroatiska och polska.

Både i det öppna biblioteket och på lånecentralen är det ryska som är mest efterfrågat. När det gäller lånen ut till landet, d.v.s. via lånecentralen, ligger thailändska och arabiska på andra och tredje plats. I det öppna biblioteket är det spanska och persiska som tar de platserna. Och en del språk har väldigt olika utlåningssiffror från öppna biblioteket respektive lånecentralen. T.ex. albanskan kommer på femte plats på lånecentralen med nästan 5000 lån. I det öppna biblioteket lånades det ut endast 275 albanska böcker, d.v.s. 34:e plats!

Du har jobbat på Nynäshamns bibliotek tidigare, i ett vanligt bibliotek alltså, här har du varit samordnare för den öppna delen, vad är skillnaden mellan de två?

En stor skillnad mellan att jobba på IB och på ett ”vanligt” bibliotek är att jag på IB inte kan läsa en enda bok! Jag behärskar tyvärr inte något av de 125 språk som finns representerade i samlingarna. Men naturligtvis kan jag med hjälp av katalogen ändå ofta hitta rätt bok till låntagaren. Ibland får man be om hjälp från arbetskamraterna, flera av dem kan något annat språk än svenska. Främst är det de språk som använder något annat alfabet än det latinska som ställer till problem eftersom man inte alltid vet hur ett namn eller en titel är translittererad.

Det är dock inte riktigt sant att jag inte kan läsa bibliotekets böcker, för här finns en liten samling litteratur kallad ”Röster från världen” med böcker – främst romaner – på svenska. Detta är en samling böcker som ska väcka intresse för litteratur från de delar av världen som inte uppmärksammas så mycket som den anglosaxiska delen. Alltså böcker översatta från arabiska, persiska, kinesiska m.m.

En annan stor skillnad är att vi inte har så många barn på besök på IB. Det är kanske inte så konstigt, eftersom de små barnen – förhoppningsvis -  hittar sina böcker på stadsdelsbiblioteket nära där de bor. Men jag hoppas att de lite större barnen, de som själva kan åka in till staden,  hittar hit lite oftare framöver.

När man jobbar på bibliotek är det en viktig del av arbetet att möta låntagarna, att ge dem bästa möjliga hjälpen. Det arbetet är sig likt oavsett vilket bibliotek man jobbar på. Frågorna kan variera väldigt: ibland är det bara att plocka fram en efterfrågad bok ur hyllan och låntagaren är nöjd, ibland kan det vara att hjälpa till att leta reda på en mängd faktauppgifter och man måste lägga ner mycket arbete på uppgiften. Det är väl just spännvidden i frågorna som gör det roligt att hjälpa låntagarna.

 

Frågor ställda av Tamás Gergely