1. ”Treårigt projekt i Södertälje ger sagor på suryoyo” – fick man läsa för två år sedan i dagspressen. Ni två är ledare till projektet, kan ni berätta mer om det?
  
NURSEL AWROHUM: Jag och Pelle träffades i en förskola i Södertälje och vi såg samma brist på barnböcker på suryoyo för de assyriska /syrianska barnen. Jag berättade att jag hade översatt "Petter och hans 4 getter" på mitt andra jobb som heter ”Lek och Lär”. Vi provade den boken och "Knacka på..." av Anna Clara Tidholm i barngrupper. Vi såg hur barnens ögon tindrade av glädje och de sa: ”Det är på mitt språk!” Först då sökte vi projektpengar från Kulturrådet. Första året kom vi ut med sex böcker. Andra året kom vi ut med nio stycken nya böcker. De kommer att utvärderas av Ing-Marie Parszyk som jobbar på lärarhögskolan.  
 

PELLE NORLIN: Vi hoppas att vårt projekt inte blir en dagslända utan ska ge ett nytt sätt att se på modersmålsstöd i förskolan och skolan. Vi har skapat ett kombinationsmaterial som går att använda av många olika användare: förskollärare, både suryoyo-talande och enbart svensktalande, modersmålslärare, lärare, föräldrar i språkgruppen men också barnen själva. De är inte bara sagor på suryoyo utan minst lika viktigt är det att den svenska versionen finns intalad. Det starkaste språket, vilket det än är, ska kunna stödja det svagaste. Språken ska kunna kommunicera med varandra! Att böckerna kan avlyssnas innebär också att barnen, om de får tillgång till en CD-spelare får chansen att själva välja när de vill höra och bläddra - och på vilket språk och hur många gånger. Barns självbestämmande och tillgång till kulturen på det eller de språk de väljer själva är en unik möjlighet.
 

2. Varför är det viktigt att barnen med assyrisk ursprung ska lyssna till sagor på eget språk?
 
NURSEL: För att bekräfta deras kulturtillhörighet, språken ska mötas i "förförståelse mening", jobba med modersmålet i förskolan som det står i Läroplanen för förskolan. Sprida böckerna nationellt över hela landet där det bor assyrier/syrianer. Ge pedagoger i förskolan verktyg att jobba med.
 

PELLE: Frågan visar att det är så lätt att tänka att mångfald inte är en tillgång utan ett hinder. Skulle vi människor vilja ha samma näringsriktiga kraftfoder varje dag som inom djurhållningen? Många tror att det är assimilering som gäller, men forskning visar entydigt att stärkandet av modersmålet har positiva effekter på en mängd områden: socialt, kunskapsmässigt, identitetsmässigt och inte minst för att på ett bra sätt komma in i det nya majoritetsspråket, svenska.
 

3. CD-skivan är på suryoyo, boken på svenska, skulle inte ha varit bättre med bok och skiva på samma språk?
 
NURSEL: Jo, med det finns inte så många som kan ta del av det assyriska/syriska skriftspråket.
 

PELLE: I förskolans läroplan står det att vi har en skyldighet att arbeta med att stärka och utveckla barnets modersmål. Hur ska vi kunna göra det om det inte finns material som funkar för både barnet och den vuxne pedagogen? Det svenska demokratiska samhället har en skyldighet att se till att syrianer/assyrier också kan gå in på biblioteket och få tag på en barnbok på sitt språk. Vi gör bok med CD som kan användas av biblioteken, familjerna, barnen själva och svensktalande pedagoger. Därför behövs båda språken.
 

4. Hur kommer det sig att man använder flera alfabet för att skriva på assyriska?
 
 
NURSEL: Vi använder inte flera alfabet för att skriva. Vi har ett alfabet som vi kallar också klassiska alfabetet som har varit förbjudet att undervisas i våra hemländer. För att göra oss förstådda i skrift brukar vissa av oss använda latinska bokstäver. Jag brukar till exempel skriva sånger för barn och när jag vill att mammorna ska kunna ta del av dem måste jag skriva de med latinska bokstäver och klassiska.  
 

5. Ni pratar om ett språk som har uråldriga rötter, är det sant att Jesus pratade suryoyo?
 

NURSEL: Ja.
 
6. Ni påstår att var åttonde Södertäljebo har rötter i den assyriska kulturen?
 
 PELLE: Många familjer har bott länge i Södertälje och Botkyrka. Barnen och barnbarnen kan vara nästan helt svenskspråkiga men sammanhållningen i gruppen är mycket stark. Det är även vanligt med familjer som pratar både suryoyo och arabiska. Södertälje kommun har själv gjort den här uppskattningen.
 

7. Kan man låna assyriska böcker i stadens bibliotek? Har Södertäljes stadsbibliotek speciellt ansvar för an förse de assyrisk-talande med böcker på deras språk?
 
 
NURSEL: Vi har två bokhyllor mes assyrisk/syriansk litteratur om oss från oss. Barnböcker är det lite ont om. Det finns några som är mycket gamla och tråkiga.

 

8. Hur kan man beställa projektets böcker?
 
NURSEL: Genom oss kan ni beställa böckerna eller direkt på foldern som jag kan mejla med. Adressen är: pelle.norlin@sodertalje.se . Eller man kan beställa böckerna genom bibliotekstjänst e-post: mediac.ktj@btj.se .
 

9. Projektet är treårigt, nu har två år gått, vad har ni åstadkommit hittills? Vad är det som återstår att göra?
 
PELLE: Vi har fått mycket uppmärksamhet på bokmässor, lärarhögskolan, i böcker om integration, men även på förskolor, bland modersmålslärare och i skolor. I Södertälje känner många till oss. Med tanke på hur liten språkgruppen är har vi sålt många böcker, men fortfarande är motståndet stort hos människor som är negativt inställda till andra modersmål. Många förskolor tycker att det är för krångligt att behöva tänka på det här – de tänker ungefär så här: "Vi talar svenska här". Vi skulle vilja få ännu större genomslag så att det blev naturligt att arbeta med flerspråkighet. 
 
 10. Ni två är ledare till projektet, säkert finns det även andra som samarbetar med er… Vilka är de och vad gör de?
 
NURSEL: Vi har åtta stycken översättare och en referensgrupp som provlyssnar med barnen på kassetterna innan de kommer ut och blir CD.
 
11. Vilka är ni två? Vad sysslar ni med när ni inte är projektledare? Vad har ni för bakgrund?
 
NURSEL: Jag är förskollärare och jobbar på "Lek och Lär” som är en öppen verksamhet för mammor och barn där man framförallt utvecklar barnens modersmål och samspelet mellan förälder och barn. Jag jobbar även som barnprogramledare på Suroyo TV som sänder till 82 länder i världen.
 
  

 

PELLE: Jag är förskollärare sen 1984 och arbetar nu i en förskoleklass. Har läst barnkultur på universitetet och skrivit c-uppsats i pedagogik och för övrigt arbetat med ett tjugotal olika yrken förutom förskolorna. Jag tycker om att se nya saker och tänka i nya banor. Därför är det här projektet så utvecklande för mig personligen.
 
 
Frågor ställda av Tamás Gergely
Maj 2005.
Sagan översatt till svenska av Gunn-Britt Sundström, till suryoyo av Elias Seven
 
Följande böcker går att beställa:

Knacka på! Anna-Clara Tidholm/Alfabeta
Ut och gå! Anna-Clara Tidholm/Alfabeta
Ellens boll - Catarina Kruusval/Rabén & Sjögren
Petter och hans 4 getter - Einar Norelius/En bok för alla
Grodan hittar en vän - Max Velthuijs/Berghs förlag (Lyssna! På svenska / På suryoyo)
God natt, Alfons Åberg! - Gunilla Bergström/Rabén & Sjögren
Raska på, Alfons Åberg! - Gunilla Bergström/Rabén & Sjögren
Var är mamma? - Julia Donaldson & Axel Scheffer/Alfabeta
Sagan om pannkakan - Anna Höglund/Opal AB
Historien om någon - Egon Möller-Nielsen/Rabén & Sjögren
Här kommer polisbilen - Arne Norlin & Jonas Burman/Rabén & Sjögren
Örjan - den höjdrädda örnen - Lars Klinting/Rabén & Sjögren
Var är mamma? - Julia Donaldson och Axel Scheffler, svensk text Lennart Hellsing
Pricken - Margret Rey
Nicke Nyfiken får en cykel - H.A. Rey