Klicka här för att komma tillbaka till startsidan!  
Engelska.gifSvenska.gif Spanska.gif Polska.gif Ryska.gifKinesiska.gifPersiska.gifArabiska.gifFranska.gif

Nyheter & Evenemang
Ulla Britt.jpgUlla-Britt in memoriam

"Vi var entusiaster, ibland balanserande på gränsen till laglöshet. Ulla-Britt kom och gav verksamheten ryggrad, seriös planering, hon gjorde invandrarverksamheten till vardag..."

 
 
 
 
 
 
 
 
 
(Korta reflektioner om Ulla-Britt Nordin Siebolds engagemang och insatser för tillkomsten - för 15 år sedan! - av Invandrarlånecentralen, det som sedan blev Internationella biblioteket. Vid pennan: Ulla-Britts medarbetare.)

 
 
REGINA BOGESTAM:
 
Jag har haft privilegiet att under en period av mitt arbetsliv ha Ulla-Britt Nordin Siebolds som chef. Det som slog mig med häpnad när jag började på ILC, var att hon var den första chefen som på fullt allvar menade att en anställd kunde kunna mera än chefen i den verksamhet vi bedrev. För att kunna säga det, måste man vara fullständigt tryggt i sig själv som chef. Det var så jag upplevde Ulla Britt: trygg i sin chefsroll, lyssnande och uppmuntrande, en av de bästa cheferna jag har haft.
 
 
KARIN CARLSSON GEORGE:
 
Invandrarlånecentralen inrättades 1991 och Ulla-Britt tillsattes som chef för att bygga upp det som kanske  blev Europas förnämsta samlade bestånd på utländska språk. Hon hade tidigare byggt upp ett bibliotek med ett stort bestånd på utländska språk i Hallunda, Botkyrka kommun. Ulla-Britt hade stora kunskaper och ett  brinnande engagemang för sin uppgift. Hon hade förmåga att entusiasmera sina medarbetare, som hon själv hade anställt, på ett beundransvärt sätt.
 
När verksamheten startade hösten 1991 var vi endast sex - sju anställda. Vi hade uppgiften att som lånecentral förse landets bibliotek med litteratur på utländska språk med undantag för de nordiska språken, tyska, engelska och franska. Verksamheten utvecklades med en rasande fart och ett stort mediabestånd byggdes upp. Ulla-Britt gjorde också en medieförsörjningsplan för landets folkbibliotek, där ansvarsfördelningen klargjordes för vilka språk som skulle ligga på Invandrarlånecentralen respektive läns-/folkbiblioteken i landet. När Ulla-Britt slutade sin anställning vid Invandrarlånecentralen 1997, hade grunden lagts till vad som så småningom skulle bli det publika Internationella biblioteket.
 
 

(Klicka på bilden!)

ILC:s personal hemma hos Kristina Landerud

 
 
MIKLÓS GULYÁS:
 
Invandrarverksamhetens "pionjärer" fick improvisera, experimentera. Vi var entusiaster, ibland balanserande på gränsen till laglöshet. Sådana var tiderna och vårt uppträdande tilläts. Ulla-Britt kom och gav verksamheten ryggrad, seriös planering, hon gjorde invandrarverksamheten till vardag. Hon gjorde verksamheten till en integrerad del av den kungliga svenska biblioteksverksamheten och vi blev (åtminstone jag) föråldrade. Då roade vi oss kungligt. I dag gör låntagarna det.
 
 
CHRISTINA HYDÉN:
 
Jag kände Ulla-Britt från Botkyrka bibliotek där hon hade arbetat i 10 år som invandrarbibliotekarie. Hon var även med om att  utreda möjligheterna till ett internationellt bibliotek hon hade hoppats på att det skulle ligga i Botkyrka eftersom det var en invandrartät kommun men efter mycket om och men blev det Stockholm. Jag gick på många kurser om invandrarlitteratur när jag arbetade i Botkyrka som Ulla-Britt höll i. Hon var mycket intresserad och begåvad, jag fick lära mig mycket av henne som jag har haft nytta av när jag arbetade på ILC.
 
 
BIRGITTA KELLÉN NILSSON:
 
Ulla-Britt arbetade för biblioteken i Botkyrka under åren 1982 – 1990.  Tjänsten som invandrarbibliotekarie var, när Ulla-Britt tillträdde den, ny för kommunen. Under den  tid hon arbetade i Botkyrka lyckades hon verkligen bygga upp en omvittnat väl fungerande verksamhet för invandrare.
 
Som filialföreståndare i Fittja under 70-talet, då Norra Botkyrka var ett nybyggarområde, famlade jag dagligen efter de rätta orden, de rätta argumenten för resurser till invandrarverksamheten. Så kom Ulla-Britt,  full av entusiasm,  väl påläst och med gedigna kunskaper om de språkgrupper biblioteken i Botkyrka skulle betjäna.
 
Ulla-Britt hade ett vittförgrenat kontaktnät, som väl gagnade vår verksamhet. Så minns jag t.ex.  en kväll hemma hos mig, då vi diskuterade utvecklingen av en bild- och ordverkstad för turkiska och kurdiska barn i Fittja. Där var förstås Ulla-Britt. Med sig hade hon konstnärinnan Gittan Jönsson (Diskkasterskan) och författaren Mehmet Uzun. Aningslöst hade vi i Fittja startat en verkstad för turkiska barn i tron att vi då skulle kanalisera litet av  barnens sprittande energi. Deltagandet blev inte vad vi väntat, att många av barnen var kurder hade vi inte förstått.  Så kom Ulla-Britt och vi fick veta att det behövdes en kurdisk verkstad också! Detta var en pionjärtid. Vi hade ingen erfarenhet att stödja oss på men med Ulla-Britt kom kunskapen.
 
Ett annat minne är från tiden inför Hallunda biblioteks invigning 1986. Ulla-Britt och jag låg på knä på biblioteksgolvet med en ritning över  det nya biblioteket och diskuterade placeringen av de bortåt femtio olika språken som skulle rymmas. Då var det bra med humor och det hade Ulla-Britt. 
 
Vidare såg Ulla-Britt till att vi fick vidareutbildning. Hon ordnade föreläsningar med exilförfattare och andra personer med erfarenhet av flyktingfrågor. Ständigt uppmuntrande oss, som jobbade på biblioteksgolvet, var hon den första jag hörde tala om den dolda kunskapen. Gott att höra, när förväntningarna från våra biblioteksbesökare ibland kändes övermäktiga.
 
En av Ulla-Britts goda egenskaper var hennes förmåga att vara diplomatisk. Hon etablerade goda kontakter på riksnivå och hittade nya inköpskanaler för media ute i världen. Med invandrarföreningarna, skolan och inte minst med arbetskamraterna i Botkyrka var kontakten av kvalitet. När jag frågar runt litet på Hallunda bibliotek bland dem som arbetat med Ulla-Britt och fortfarande arbetar där är superlativerna legio:
”Säker… trygg att arbeta med… såg all personal … strukturerad och tydlig… drivande… ordentlig, alltid snyggt på skrivbordet… prestigelös men med väldiga ambitioner”.
 
 
Texter samlade av Tamás Gergely
 
Fotografier av Regina Bogestam och Per-Erik Nilsson
 


Publicerad 2006-09-14 av Tamás Gergely

 
Visa den här sidan på:

RSS ikon Nyheter  

menuArrowSmallWhite.gif Världsbokdagen
menuArrowSmallWhite.gif Författaren Nahoko Uehashi får HC Andersen Award 2014
menuArrowSmallWhite.gif Illustratören Roger Mello får HC Andersen Award 2014
menuArrowSmallWhite.gif Visa alla nyheter



Internationella Biblioteket
Odengatan 59
113 80 Stockholm 
www.interbib.se swedish Sidansvarig:Elisabet Risberg