1. Vad är ett konstverk - ett föremål som man ställer ut, fotograferar, filmar eller processen när man påverkar betraktaren? Mer konkret: blir en bok av Virginia Woolf (Marx, Sartre, Baudelaire) ett konstverk om någon har klottrat i den? Eller är raderna inskrivna i boken som blir konst? Eventuellt tankarna som författaren och antecknaren tillsammans åstadkommer?
Vad som i första hand varit viktigt för mig med boken (Kajsa Dahlberg: Ett eget rum/Tusen bibliotek. Bok i en upplaga av 1000 exemplar, 2006.) är just läsningen som på en samma gång är ett personligt och kommunikativt rum. Det är beskrivningen av ett subjektivt förhållande till ett större system som intresserar mig. Jag tänker mig att detta sker på flera plan: i Woolfs angrepp mot det patriarkala systemet; läsarnas reaktioner på Woolfs text (Virginia Woolf: Ett eget rum); men också i läsarnas relation till biblioteket som institution, en process som i sig kan komma att formulera nya rum. Detta är något som jag också hoppas skall bli synligt i relationen mellan verket och betraktaren.
2. Vad är skillnaden mellan anteckningar och klotter? Vad har du hittat i böckerna som du lånade från olika bibliotek för din Ett eget rum/Tusen bibliotek-utställning på Index i Stockholm*?
Skillnaden mellan anteckningar och klotter? Jag är inte helt säker på att det nödvändigtvis behöver vara någon skillnad. Det är klart att en anteckning skulle kunna beskrivas som en mer medveten och reflekterad handling, medan klottrandet är mer direkt och kanske omedvetet. Men i slutändan kan det nog vara svårt att se skillnad på de två. Mycket intressant kan ju uppkomma i klottrandeprocessen, och som i efterhand framstår som väldigt reflekterat. Jag har hittat en mängd fina kommentarer, anteckningar och understrykningar. Alltifrån läsare som finner ett stort stöd i Woolfs text till de som är irriterade över hennes borgerlighet. Men för mig är det viktiga just att alla anteckningarna är samlade, och att dom skapar en helhet i Ett eget rum/Tusen bibliotek. Det centrala är just att anteckningarna tillsammans visar på en delad erfarenhet; att de på samma gång bildar både en berättelse och en historieskrivning.
Ett eget rum/Tusen bibliotek
på Index i Stockholm
(Klicka på bilderna för att förstora dem!)
Kajsa Dahlbergs faksimil-bok av
Virginia Woolfs "Ett eget rum" -
en samling av bokens klottrade blad
som lånades ifrån "tusen bibliotek"
Raden som klipper itu väggen till vänster
är hyllan med faksimilböckerna av
Kajsa Dahlberg/Virginia Woolf.
Det går att köpa dem - direkt ifrån Index
3. Skulle man kunna fortsätta projektet? Att utöka det? Kan man betrakta en tidningsartikel som en "anteckning"? Eller "klotter"? Att samla det som skrivs under en viss period i en faksimil-tidning? Kan reklam i tunnelbanevagnen vara "klotter" i betraktarens ögon och en eventuell skriftlig reaktion på reklambladet en "anteckning"? Är det konst att måla dina "anteckningar" på ett tåg som trafikerar mellan sträckan Malmö och Kiruna till exempel?
Det blir så väldigt hypotetiskt att t ex svara på frågan om det skulle bli konst att måla mina anteckningar på ett tåg mellan Malmö och Kiruna? Det blir det ju förmodligen om det är en konstnär som genomför och därmed formulerar det som ett konstverk. Men det har ju inte direkt något med mitt projekt att göra. Jag tror helt enkelt att jag varken kan eller är intresserad av att försöka definiera vad som är konst och vad som inte är det.
En tidningsartikel är inte klotter. Inte heller en reklamkampanj i tunnelbanan. Saker och ting kan ju naturligtvis vara på en mängd olika sätt i betraktarens ögon, på en subjektiv nivå, men detta blir ju intressant först när det förhåller sig till någon form av gemensamma definitioner. Konst är ju inte något som existerar friställt från resten av samhället. För att det skall bli konst, eller för den delen reklam, eller klotter, så krävs det ju att det finns en offentlighet där vi genom språket hela tiden försöker definiera villkoren för vad detta är, och för kultur, ideologi, politik, historia etc.
Att klottra skulle ju därför snarast kunna definieras som ett sätt att försöka deltaga i ett offentligt samtal som man annars känner sig utestängd från. På så sätt skulle man ju kunna säga att det är motsatsen till reklam.
4. Brukar du själv skriva in egna texter i dina eller av dig lånade böcker?
Nej, det brukar jag inte göra. Jag känner mig faktiskt ganska utelämnad inför tanken på att någon skulle läsa mina anteckningar och understrykningar. Läsning, och ett individuellt gensvar på en text, är ju något högst personligt. Den speglar ens erfarenheter, referenser och tankar. Det finns ju såklart en stor sårbarhet i det; att någon skulle kunna se och tolka ens tankemönster. Kanske hänger obehaget ihop med en rädsla för att ens läsning skulle bli avslöjad som felaktig på något sätt.
Fast jag inser att jag läser in mer i mina anteckningar än vad som verkligen syns? Själva anteckningen är ju bara ett spår av en upplevelse, och inte nödvändigtvis något som helt kan förstås av nästa person. Det kräver i alla fall att nästa läsare skapar sig en egen upplevelse av texten och då har man ju redan delat det där rummet; då är det redan alldeles för komplicerat för att man skall kunna ge några enkla förklaringar.
5. Vad läser du: är det texter om konst eller fiktion som du föredrar?
Jag försöker nog hålla en någorlunda jämvikt mellan teori och skönlitteratur. Det finns ju inte heller alltid en klar uppdelning. Kanske är det när dom två överlappar som det blir som mest intressant.
Två stills från videon "20 Minutes (Female Fist)"
(Klicka på bilderna för att förstora dem!)
"20 Minutes (Female Fist)" är en intervju med en aktivist
som bland annat talar om könsseparatistiskt arbete.
Videon är 20 minuter lång och till största delen filmad
med linsskyddet kvar på kameran.
6. Nuvarande utställning på Index i Stockholm är ju inte den första där du använder texter. Om Whiteout står det till exempel i olika kataloger följande: "bildtexter blir det som skapar berättelsens narrativa struktur". Hur medvetet är det att du gärna närmar dig till det skrivna ordet?
För mig är både bild och text viktiga och Whiteout handlade just om att försöka ställa de två mot varandra. Men genom att dela upp text och bild på det viset så påvisas snarare omöjligheten i att skilja dem åt. Filmen saknar bild, och på så sätt så drivs handlingen fram av undertexterna, men samtidigt kommer ju filmen att handla just om avsaknaden av bild. Den har nån sorts pendlande rörelse i förhållande till sin representation.
7. Du är ganska ung - har ändå mycket bakom dig. Du har levt i olika världsdelar, du har ställt ut från Chicago till... Hannover, vad är det som du är mest stolt över?
Oj, det vet jag inte. Det måste jag nog tänka på en stund.
Frågor ställda av Tamás Gergely
Porträtt: Jurek Holzer/SvD
Bilder från Index: Mats Stjernstedt
* Boken kommer att ställas ut från och med den 25/1 på Kungsholmens bibliotek (Stockholm), och det blir starten på en turné mellan olika städer och bibliotek.
För personal
Ett eget rum/Tusen bibliotek
