Klicka här för att komma tillbaka till startsidan!  
Engelska.gifSvenska.gif Spanska.gif Polska.gif Ryska.gifKinesiska.gifPersiska.gifArabiska.gifFranska.gif

Nyheter & Evenemang
WASSHOLM VirSerbienshjrta,framsida,mellan.jpgSerbiens hjärta

Mejlintervju med CHRISTINA WASSHOLM om en bok som inte är en bok utan en uppmaning...

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
För mer än ett kvarts sekel sedan valde den svenske journalisten Richard Swarz Wien som sin bas för att han visste att i Öst-Europa skulle hända spännande saker. Är det samma sorts spänning som du nämner i din bok Vi är Serbiens hjärta: är Serbien verkligen Europas mest spännande land idag?
 
Det som händer i Serbien nu, med byggandet av en demokratisk stat, uppgörelse med krigsbrott, skapande av en identitet, övergång från socialistiskt till kapitalistisk system – allt det där är ju grymt spännande att följa och säger mycket om tiden vi lever i, saker som inte bara är relevanta i en serbisk kontext utan också i ett europeiskt sammanhang.
 
Vilka är Zoe, Jelena, Boban, Milica... "gränsöverskridare" eller "motståndsaktivister"?
 
Jag menar nog att alla personer jag skriver om i boken är både och. De är alla aktivister som vågar säga sånt som inte är den dominerande åsikten för tillfället, och de går över gränser både genom att de bryter konventioner, normer och föreställningar och genom att deras aktivism har regional och internationell karaktär.
 
 
 
Boban Stojanovic med vingar; foto: Christina Wassholm
 
 
Ganska mycker queer i boken, är de dagens feminister på Balkan?
 
Nej, det skulle jag nog inte säga. Feminismen och kvinnorörelsen på Balkan har en lång historia och kamp för kvinnors rättigheter bakom sig, men de har såklart mycket kvar att göra (så som feminister har mycket att göra överallt i världen). Queer-kretsen i Belgrad är mycket liten räknat till antal personer som är aktiva, och mycket marginaliserade. Och mycket utsatta. Men ja, de bryter ju ny mark på ett sätt som kan liknas vid kvinnorörelsens arbete sedan 70-talet och framåt.
 
Är du serbisktalande?
 
Jag pratar på. Och förstår, och läser. Min serbiska är fortfarande inte flytande, vilket är en skam efter så många år i Serbien, men jag klarar mig bra.
 
Är du en liberal journalist – boken är utkommen hos Silc – ett ”ja” på frågan vore ju väntat…
 
Jag är journalist. Utan något politiskt/ideologiskt prefix. Silc förlag ger ut böcker om mänskliga rättigheter, kamp för demokrati och mångfald, och mot förtryck – frågor som jag drivs av i min journalistik.
 
 
 
Christina Wassholm; foto av Anna Lenneby
 
 
Tycker du att det som en trogen supporter till det nationalistiska radikala partiet sa: "Jag håller aldrig med er, men jag märker att ni älskar ert land lika mycket som jag" är en av nyckelmeningarna i Vi är Serbiens hjärta?
 
Jag tror tyvärr att den typen av insikter, över partigränser, över gränsen mellan så kallade ”patrioter” och ”förrädare”, är väldigt ovanliga. Jag tror vi får vänta länge på den typen av försoning, när de olika sidorna möts i förståelse för varandras ståndpunkter. I vissa fall är det ju heller inte önskvärt, det kommer ju till exempel aldrig att vara okej att någons patriotism tar sig uttryck i hets mot folkgrupp, rasism och intolerans.
 
Vad eller vilka är Serbiens hjärta: det förlorade Kosovo eller "dina" aktivister?
 
Ja, det beror ju helt på vem man frågar. Det är förhoppningsvis tydligt i min bok att för mig är det alla dessa människor som engagerar sig för att förändra samhället så att det blir en bättre plats för alla. Men jag har förståelse för dem som ser Kosovo som Serbiens hjärta, där finns ju ett viktigt kulturarv till exempel.
 
Är feministrörelsen ”lakmus-pappret” som avslöjar hur tolerant ett samhälle är? Om… hur många år, tror du, hamnar Serbien på Sveriges nivå?
 
Kvinnors ställning, och jämställdheten i ett samhälle kan absolut vara ett av många sätt att mäta utveckling, modernitet. Det är ett område där man märker hur traditionellt ett samhälle är, eller vilken inverkan t. ex. kyrkan har på rådande normer och värderingar. Kvinnorörelsen här i Serbien är väldigt progressiv och stark, och jag tror att så fort man har löst (eller lagt åt sidan) vissa av de knutar som nu stoppar upp utvecklingen på områden som t ex jämställdhet, så kommer det att gå snabbt framåt, åtminstone vad gäller lagstiftning och institutionellt ramverk.
 
Hur kan insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna som möjliggjorde din reportageresa och andra västeuropeiska organisationer hjälpa kvinnorna på Balkan?
 
Det var tack vare Kvinna till Kvinna som jag flyttade till Belgrad, men jag skrev boken efter att jag slutat jobba för dem. Bara för att vara tydlig, så är det alltså inte de som bekostat eller beställt reportaget – det gjorde jag på egen hand, med stöd av Silc förlag och min fantastiska redaktör Pernilla Johansson. Men för att svara på din fråga så tror jag att Kvinna till Kvinna och andra bra organisationer är jätteviktiga för kvinnoorganisationer på Balkan. Dels ger de finansiellt stöd, vilket behövs eftersom det än så länge finns väldigt lite ekonomiskt stöd från staten, eller inhemska fonder. Dels kan utländska organisationer ge stöd när kvinnoorganisationer och enskilda aktivister blir utsatta på olika sätt, vilket tyvärr händer. Då kan det betyda en del att sådana händelser lyfts i Sverige, eller på EU-nivå till exempel. Dessutom tror jag starkt på nätverkande, samarbete och utbyte, och det är mycket det som Kvinna till Kvinna är en del av, tillsammans med partnerorganisationer på Balkan.
 
 
 
Queer-festivalen i Belgrad; foto:Snezana Skundric
 
 
Ska du till Kosovo också eller har du varit redan där?
 
Jag har besökt Kosovo flera gånger, och under våren 2008 var jag där i två lite längre omgångar och gjorde en studie om ungdomsorganisationer för den svenska organisationen Forum Syd. Jag åker gärna dit igen!
 
Blir det en bok till? Du är journalist och engagerad...
 
Ja, kanske det! Men just nu känner jag mest för att jobba på som frilansjournalist med lite kortare jobb. Och så kommer jag att ägna det här året åt att marknadsföra boken och prata om Serbien så mycket det går, och förhoppningsvis knyta ihop lite folk i Stockholm och Belgrad i roliga projekt!
 
"Det här är inte en bok, det är en uppmaning. Kom hit!" - skriver du. Vilka är välkomna?
 
Alla som är nyfikna på Serbien och vill ta del av allt det häftiga som händer här.
 
Är det Idiot eller Guli som den ditresande ska besöka? Vilket var ditt favoritställe?
 
Jag var faktiskt på Guli senast igår kväll och åt god middag! Det är perfekt att äta middag på Guli och sen gå vidare till Idiot för bra musik och något att dricka.
 
 
Frågor ställda av Tamás Gergely
 
Bokomslaget (överst) är formgivet av Louise Bååth. Vi är Serbiens hjärta har undertiteln: Ett reportage om party, panik och politik och är utgiven av Silc förlag år 2008.



 


Publicerad 2009-02-11 av Toma Gergely

 
Visa den här sidan på:

RSS ikon Nyheter  

menuArrowSmallWhite.gif VM i fotboll - och i litteratur
menuArrowSmallWhite.gif Stockholm internationella seriefestival
menuArrowSmallWhite.gif Taiwanesisk filmvisning
menuArrowSmallWhite.gif Visa alla nyheter



Internationella Biblioteket
Odengatan 59
113 80 Stockholm 
www.interbib.se swedish Sidansvarig:Elisabet Risberg