Klicka här för att komma tillbaka till startsidan!  
Engelska.gifSvenska.gif Spanska.gif Polska.gif Ryska.gifKinesiska.gifPersiska.gifArabiska.gifFranska.gif

Intervjuer
Marousia ung.jpg"Exempel marialyriken"

MAROUSIA LUDWIKA KOROLCZYK om ett paradigmskifte

 
 
 
 
1. Titeln på din avhandling är: Polsk poesi under mellankrigstiden: ett paradigmskifte. Exempel marialyriken. Du måste förklara vissa saker för oss som inte är polacker, kanske inte kristna heller: vad är till exempel ”marialyriken”?
 
Jag skall i så fall börja med att inkludera mig själv i skaran av ”inte polacker eller kristna”, även om detta bara delvis stämmer. Jag är uppvuxen i Polen och i Ryssland och djupt förankrad i den polska kulturen. Det handlar alltså om identitet: även om polska är mitt modersmål, är min identitet judinna.
 
”Marialyriken” är helt enkelt dikter med Maria som tema. Inom polsk poesi har detta slags dikter en särskilt stark position. Mariadiktningen är en ständigt närvarande och integrerad del i den polska litteraturen och kulturen. Den lämpar sig därför väl för att avläsa olika epokers litterära (och därmed även politiska och sociala) skeenden och processer. Mariadiktningen fungerar som en indikator, ett slags seismograf med vars hjälp man kan identifiera och definiera poetiska omgestaltningar.
 
Vad man annars kan säga om mariadikter är att de för en osäker tillvaro. Mariatematiken har inom poesin ofta missbrukats och använts för politiska och nationella intressen, ibland med nationalistiska tendenser. Marias titel Polens drottning, med patriotiska förtecken, fick genomslag inom barockpoesin. Dessutom blev den just då märkt (enligt polska forskare) med sådana bestående inslag som ultranationalism, messiansk megalomani och xenofobi. Då blir det inte mycket plats kvar åt poesin. Maria skulle nog inte känna igen sig (”Vem talar de om?...” skulle hon förvånat fråga).
 
2. Du skriver att i början av mellankrigsperioden ”dominerade en euforisk ton”. Varför? Poeterna blev fria från vad?
 
Fria att vara poeter! I och med den polska statens självständighet 1918 blev litteraturen fri från imperativet att inordna sig under de patriotiska intressena och från att vara ett instrument i de politiska striderna. Poeterna vann nu sin konstnärliga integritet. Det ledde till en explosion av kreativitet, poesin blomstrade under mellankrigstiden. Det var poesi som definierade epokens estetiska mönster. Mellankrigstidens poetiska produktion var pregnant, dynamisk och innovativ, och fick en radikal inverkan på hela den senare polska litteraturen.
 
 
 
(Klicka på bilden för att förstora den!)
 
 
3. Avhandlingens tvåhundra sidor handlar om fem dikter. Vad heter diktarna? Varför har du valt ut just dem?
 
Julian Przyboś, Jerzy Liebert, Tytus Czyżewski, Maria Pawlikowska-Jasnorzewska, Józef Czechowicz är de fem poeterna. Deras respektive dikter heter Himmelsblått, Litania till Jungfru Maria, Gyllene orm, Det svarta porträttet, Fromma rim. Trots den stora rikedom av poetiska tendenser och trender representerar de, med sina skilda poetiker, relativt väl epoken som helhet; det blir ett slags prisma. Alla fem var centrala gestalter på den polska mellankrigstidens poetiska arena. Alla fem har på var sitt sätt inverkat på den polska lyrikens nya former. I deras dikter tar en ny estetisk kanon form. Alla har de ett dynamiskt sätt att relatera till traditionen och innovationen. Om alla fem kan sägas att de representerar den nya poesins närmande till ett medeltida formspråk. De omformulerar, eller bryter mot, den polska eftermedeltida poesins modeller för gestaltningen av poetiskt formspråk.
 
Det som i avhandlingen inte kom med (i den historiska genomgången av epokens poetiska riktningar) är de assimilerade polsk-judiska poeternas insats och betydelse för mellankrigstidens polska poesi, och för litteraturen och kulturen överhuvudtaget (poeter som Bolesław Leśmian, Tadeusz Peiper, Julian Tuwim, Aleksander Wat, Zuzanna Ginczanka, Krzysztof Kamil Baczyński – han började sin poetiska bana innan kriget). Deras insatser kan inte överskattas: för det polska språket, kulturen, litteraturen, landet – vilka de var djupt hängivna, var ett med dem.
 
4. Du hävdar att ett paradigmskifte har skett – vilka är dina argument?
 
I frågan ”varför den medeltida poetiska traditionen reaktiveras i mellankrigstidens marialyrik?” finns formulerad avhandlingens centrala tes: att den moderna poetikens former har en förmodern förlaga. Den estetik som associeras med modernismen brukar ofta betraktas som ett radikalt brott mot traditionen. Analyserna visar att den polska mellankrigstidens poeter fann en modell för den poetiska gestaltningen i den medeltida poetiska traditionen. Det poeterna positionerar sig gentemot är vissa av de eftermedeltida litterära epokernas estetiska normer: den poetiska tradition som manifesterar sig i t.ex. renässansens mimetiska och individualiserade formspråk, barockens ordrikhet och stilistiska överflöd, romantikens patos och subjektivering, positivismens naturalism och sentimentalitet, Unga Polens emotionalitet och dekorativitet. Genom att tillämpa poetiska modeller som står nära den medeltida poetiken transcenderar poeterna den från och med renässansen reglerade poetiken. De tankestrukturer som tog form i och med renässansen var, i sina grunder, dominerande fram till mellankrigstiden, då en radikal desintegration och fragmentering av värdesystem ägde rum.
 
Det handlar alltså om två poetiska skiften, som på var sitt sätt har reorganiserat den polska lyriken. I och med renässansen blev poesin ordnad enligt nya normer, diktens metriska struktur blev regelbunden, exakt och enhetlig, medan denna enhetliga struktur under mellankrigstiden, och först då, blev splittrad och bruten i sina grunder. Den medeltida diktningen var fulländad i sin egen form; medeltida estetik var en annan än renässansens, med grund i en annorlunda världsbild. I lyriken, och i konsten generellt, skulle en högre, gudomlig ordning, och objektiva värden, manifesteras. Renässansen initierade en ny värdeordning, där sanningen definierades på subjektiva grunder och relativiserades. Det var modernitetens startpunkt.
 
Vetenskapen, som nu ensam väntades finna säkra förklaringsmodeller, visade sig inte kunna skänka individen den eftertraktade friheten och räckte inte till för att ge en stabil existentiell grund. Det finns ett klart samband mellan den medeltida lyriska formen och den moderna vad gäller synen på den poetiska formen som ett uttryck för en strävan mot objektiva eller högre värden. Avhandlingens kartläggning av sambandet mellan medeltid och högmodernism skall inte bara begränsas till den polska modernismens premisser: vid studiet av det modernistiska formspråket kan den ses i ett vidare sammanhang, sträcka sig utanför den polska litteraturskrivningen.
 
 
 
 
5. Avhandlingen är skriven vid Uppsala universitet. Du tackar flera av dina professorer, men du tackar en bibliotekarie också. Varför?
 
Ja, i första hand tackar jag mina båda enastående handledare: professorn i slaviska språk Per-Arne Bodin och professorn i litteraturvetenskap Michael Gustavsson. Och efter dem i förordet kommer Mirka Bialecka från Uppsala universitetsbibliotek. Mirka har gjort en insats utan like. Tack vare hennes professionella kunnande, stora kunskaper i ämnet och alldeles unika engagemang fick jag tillgång till all nödvändig litteratur. Jag hade inte möjlighet att göra forskningsresor till Polen, och tack vare Mirka kunde jag ta del av de senaste aktuella publikationerna (ibland bara en vecka efter själva publiceringen!) – liksom av de svårast tillgängliga.
 
6. Boken är utgiven av förlaget Norma. Hur har texten hamnat hos dem?
 
Det stod mellan universitetets Acta-serie (Studia Slavica Upsaliensia) och Norma. Artos & Norma bokförlag satsar på högkvalitativ litteratur; de publicerar även akademiska avhandlingar. Det stämde också väl ämnesmässigt, då bokförlaget har inriktning på historia, litterära och religiösa teman och spiritualitet. Det handlar dessutom om distribution (publicering på ett förlag gör boken lättare tillgänglig). Det var således det optimala alternativet.
 
7. Du dedicerar din bok till din far, vad är förklaringen?
 
Min far var den viktigaste personen i mitt liv. En sällsynt vacker människa med enastående egenskaper i överflöd: godhet, hängivenhet, intelligens, humor, charm. Han kom från Galizien, från Stanisławów nära Lvov (då innanför Polens gränser). Han kunde alla möjliga språk (t.ex. ungerska!), var högt konstnärligt begåvad, och mycket teknisk – det sades om honom att han hade ”gyllene händer”. Hans liv, så rikt och ovanligt, är ett stycke historia. Min far älskade Polen. Han dog 1971 till följd av antisemitiska förföljelser. Jag vill att han skall bli ihågkommen, avhandlingen är min hyllning till honom; han hann inte skriva den bok han själv planerat.
 
 
 
 
8. Berätta om dig själv nu: varför har du valt det här ämnet? Hur tänker du fortsätta?
 
Egentligen skulle jag bli lingvist, etymolog, och syssla med jämförande indoeuropeisk språkforskning.
Språket står således i centrum för mitt intresse, även det poetiska språket. Men också historia, de antika kulturernas mytologier, olika litterära traditioner fascinerade mig från rätt tidig ålder. I skolan roade jag mig t.ex. med att skriva små pastischer i stil med renässansens Mikołaj Rejs måleriska språkalster. Också mellankrigstidens poesi tilldrog sig mitt intresse under skoltiden, bl.a. undersökte jag hur olika poetiska traditioner reflekteras i Julian Tuwims dikter. (Ett mera udda beteende var att som 14-åring ligga på det adriatiska havets sandstrand och sträckläsa Adam Mickiewicz epos Pan Tadeusz...) Fast jag har ägnat mig åt allt möjligt under åren, som t.ex. konst och dans, och senare har det religiösa intagit en rätt central plats.
 
Jag kom tillbaka till litteraturen i och med avhandlingen. Ibland tar det emot att så dissekera poesin, men hur annars kommer man åt de litterära processernas art och väsen. Jag skulle vilja fortsätta studera interaktionen mellan historien och litteraturen, se hur estetiska och strukturella kontexter träder fram genom studiet av historien och traditionen; den konstnärliga kreativitetens premisser intresserar mig. Det gäller att formulera en konkret problemställning (i det pilot-projekt jag förbereder), en skarp sådan, som ter sig tillräckligt intressant för mig, hitta en ingång lika utmanande som den i avhandlingen. Czesław Miłosz skriver att det polska språket inte trivs ”särskilt bra i den metriska tvångströjan” och därför passade ”den omvälvning som genomfördes i versbyggnaden under tjugotalet” rätt väl polskans natur. Det ger en annan dimension åt det modernistiska skiftet i mellankrigstidens polska poesi, värd att titta på.
 
 
 
Frågor ställda av Tamás Gergely
 
 
 
 
 
 
 
 
Bokomslaget
 
 
Bild från disputationen
(Klicka på den för att förstora!)


Publicerad 2012-05-15 av Toma Gergely

 
Visa den här sidan på:

Artiklar

menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil/12
menuArrowSmallWhite.gif KDO MĚ OKRADL...
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil/11
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil/10
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil /9
menuArrowSmallWhite.gif Nya böcker 2013
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil /8
menuArrowSmallWhite.gif Visa alla artiklar


Intervjuer

menuArrowSmallWhite.gif "Reisen" intervju med Veronica SALINAS
menuArrowSmallWhite.gif ”med törst för rättvisa”
menuArrowSmallWhite.gif Barnboksveckans gäster 2013 : Fatima Sharafeddine
menuArrowSmallWhite.gif Barnboksveckans gäster 2013: Roberto Piumini
menuArrowSmallWhite.gif Barnboksveckans gäster 2013: Sinan Hallak
menuArrowSmallWhite.gif Visa alla intervjuer



Internationella Biblioteket
Odengatan 59
113 80 Stockholm 
www.interbib.se swedish Sidansvarig:Elisabet Risberg