Klicka här för att komma tillbaka till startsidan!  
Engelska.gifSvenska.gif Spanska.gif Polska.gif Ryska.gifKinesiska.gifPersiska.gifArabiska.gifFranska.gif

Intervjuer
Drömmen om Kurdista Ann-Catrin Emanuelsson och Khaled Salih på IB.JPGDrömmen om Kurdistan

"Det saknas nämligen en bok om Kurdistan på svenska som de kan använda sig av när de skriver skolarbeten och uppsatser." Intervju med ANN-CATRIN EMANUELSSON och KHALED SALIH

 
 
 
 
Ann-Catrin, säkert är jag inte den första som ställer frågan, hur kommer det sig att en svenska skriver om kurder? Har du närmat dig från de mänskliga rättigheternas sida eller har du kurdiska ”kontakter”? Man, vän eller skolkamrater som har påverkat dig?
 
Jag träffade Khaled första gången när vi båda läste statskunskap vid Göteborgs universitet 1986. På den tiden var jag mest intresserad av utvecklings- och biståndsfrågor i Afrika, vilket bland annat tog sig uttryck i uppsatser och fältkurser i östra och södra Afrika. När jag några år senare arbetade med flyktingar i Göteborg, kom jag i närmare kontakt med människor från Mellanöstern och när jag i samma veva träffade på Khaled igen och vi blev ett par, växte mitt fokus på just kurdernas mänskliga rättigheter fram.
 
 
 
Ann-Catrin Emanuelsson
 

Du har en avhandling om kurdiska politiska institutioner i diasporan – hur har den tagits emot? Var det kurder eller svenska institutioner som välkomnade den?

De som visat mest intresse för min avhandling är akademiker, såväl kurder som andra, i de länder som ingår i min empiriska studie t.ex. Sverige, Tyskland, Storbritannien och Frankrike.

Khaled, 1996 disputerade du i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med en avhandling om Iraks stats- och nationsbygge. När är du född och var? När kom du till Sverige?
 
Född 1957 i staden Sulaimani (den irakiska delen av Kurdistan). Kom till Sverige 1982 som flykting.

Mellan 2003 och 2010 arbetade du som rådgivare åt Kurdistans regionala regering. Varför lämnade du landet: för att ditt uppdrag tog slut, för att det är omöjligt att kombinera verkligheten med idéerna, eller var universitetet i Pennsylvania som lockade?
 
Jag arbetade väldigt intensivt i 7-8 år, reste hur mycket som helst och behövde ta en paus.
 
 
 
Khaled Salih
 

I inledningskapitlet skriver ni om att det råder stor oenighet kring målen, medlen och strategierna och att ni vill berätta just om den här kampen för att uppnå ett fritt och självständigt Kurdistan. Är den här drömmen så… amorf?
 
Vi menar att den politiska verkligheten är föränderlig och speglas i den politiska drömmen om Kurdistan. Detta i sin tur leder till att olika politiska partier och aktiva grupper drar olika slutsatser om hur de politiska målen skall uppnås.

På samma sida skriver ni: ”Drömmen behöver inte vara ett realistiskt politiskt mål som ska förverkligas under en livstid…” Är det så, som ni skriver: kommer vi inte att uppleva formandet av ett självständigt Kurdistan?
 
Denna slutsats är baserad på vår föreställning om drömmen och dess politiska formulering. Vi menar att människor privat kan ha långtgående drömmar men när dessa skall formuleras i politiska termer tvingar den politiska verkligheten fram kompromisser. Delar av de politiska målen kan uppfyllas under resan gång eller under ens livstid men samtidigt är människor medvetna om att de inte behöver motsvara den egna drömmen i sin helhet.

Ska inte Mellanöstern förvandlas efter Bashar al-Assads fall till en fredligare region, där kurderna ska få det bättre?
 
Jo, vi hoppas innerligt att kurderna skall få det bättre, men vår genomgång av kurdernas moderna politiska historia har visat oss att det kan finnas bakslag trots förväntningar och drömmen om en bättre framtid. Samtidigt visar vi i boken att oavsett svårigheterna och osäkerheten är människorna beredda att kämpa vidare. Vi till och med citerar en man som säger "Vad vore livet utan hopp?"

 
Ann-Catrin, du hade en rak fråga för ca fem år sedan: ”Ska vi återvända, stanna eller pendla?” Vad svarade kurderna som du frågade om saken?
 
Att drömmen om att återvända till kurdistanregionen i Irak är mycket mer komplicerad än vad de flesta hade föreställt sig innan möjligheten fanns. Först och främst handlar det om att alla i en familj skall vilja samma sak. Oftast är männen mer öppna för att pröva på att återvända medan kvinnorna tänker på hur deras egen sociala situation kommer att förändras om de flyttar till kurdistanregionen samt på hur barnens situation kan bli vad gäller skolgång och kamrater. De barn som är ungefär i 12-års ålder och uppåt vill oftast inte flytta till Kurdistan. Intresset verkar återkomma igen när man går på universitetet och ser en möjlighet till nya chanser i Kurdistan. Då handlar det förstås inte om att bosätta sig permanent i Kurdistan utan om att bo där under en period. Pendla är inte heller förbehållet alla. Här handlar det ofta om ekonomi. Det är dyrt för en familj att bo på två platser. Hur skall vi försörja oss och betala våra utgifter så som bostad både här och där?
 
Det hela är förstås en process som ser olika ut för olika familjer och personer och som pågår under flera år. En del kurder har redan hunnit med att flytta fram och tillbaka flera gånger; en del som varit säkra på att de ville flytta dit permanent har kommit tillbaka till Sverige medan andra som definitivt inte ville flytta från början har fått en chans till arbete och ändrat sig. För de allra flesta är det emellertid en fantastisk möjlighet som öppnat sig i form av att man numera regelbundet kan hälsa på sina släktingar i Kurdistan. Exiltillvaron är över. En del av drömmen har därmed gått i uppfyllelse. Det som jag har skrivit här handlar naturligtvis först och främst om kurderna från de kurdiska områdena som omfattas av Kurdistanregionen i Irak. De andra, inklusive kurderna från Kirkuk i Irak, är nyfikna på vad som händer i kurdistanregionen och ser en öppning, men väntar naturligtvis på liknande frihet i sina egna hemtrakter.
 
 
 
Ann-Catrin Emanuelsson och Khaled Salih på IB
 

Vad ska du göra i fortsättningen, Khalid? Återvända, bli gästforskare vid något utländsk universitet?
 
Vet inte just nu. Jag har inte kommit så långt i beslutsprocessen. Det skulle vara fantastiskt att få möjlighet att sprida boken, diskutera dess innehåll och ta del av läsarnas reaktioner.

Hur har ni fördelat arbetet? Är den nuvarande boken Drömmen om Kurdistan en förstoring av Khalids avhandling, eller?
 
Nej, inte alls. Khaleds avhandling är akademisk och handlar om militärens roll i Iraks statsbildningsprocess mellan åren 1941-58. Kurderna är inte i fokus utan berörs bara indirekt av det som pågår under de här åren i Iraks historia.

Boken är utgiven av bokförlaget Emsal. Vad är Emsal? Ska ni fortsätta samarbetet?
 
Emsal (EmSal som i våra efternamn) har under ganska många år fungerat som ett litet konsultföretag där vi inriktat oss på föreläsningar för organisationer och tidskriftsartiklar. Förra året när vi bestämde oss för att skriva en bok om Kurdistan fattade vi beslutet om att utvidga Emsals verksamhetsområde och därmed publicera boken själva. Vi arbetar på att kunna ge ut andra titlar både egna och andras arbeten framöver.
 
 
 
Förlaget EmSal
 

Drömmen om Kurdistan tillägnas Roshbin och Theodor. Varför? Vilka är de?

Roshbin är vår äldste son som är 20 år och intresserad av sådana saker som webbdesign och digitalt skapande och därför tyckte det var kul att försöka sig på med sättningen av boken. Theodor är vår yngste son som är 16 år. Han kom med bra synpunkter för omslaget och vi ville att han också skulle få en arbetsuppgift. Att boken skulle tillägnas dem var självklart redan från början - vår första gemensamma bok om drömmen om Kurdistan! Man kan säga att Kurdistan har varit vårt tredje barn sedan vi träffades.

Vem ska läsa boken? Kurderna? Svenskar som är intresserade av kurdfrågan? Sakkunniga som forskar här och där?

Vår strävan under skrivprocessen har hela tiden varit en så bred läsekrets som möjligt bland både kurder och svenskar, från akademiker och sakkunniga på Mellanöstern till vänner och grannar. Vi har också särskilt haft ungdomar (kurdiska och svenska) i åtanke. Det saknas nämligen en bok om Kurdistan på svenska som de kan använda sig av när de skriver skolarbeten och uppsatser. Det är därför som vi inte skriver akademiskt.
 
 
 
(Klicka på bilden för att förstora den!)
 

Jag har följt bokens väg - via internet - och sett att ni gjort succé med den. På olika ställen har ni träffat många läsare, är ni nöjda med hur läsarna reagerar på det ni har åstadkommit?
 
Javisst, vi tycker att vi får ett positivt bemötande. Vi blir ännu nöjdare om boken kan finnas på de allra flesta bibliotek i landet och många privata bokhyllor eftersom den kan användas som referensbok om kurderna och Kurdistan.
 
 
 
Frågor ställda av Tamás Gergely
 
Fotografier av Tamás Gergely

Läs även:
EmSal
IB:S INTERVJUER

Publicerad 2012-02-28 av Toma Gergely

 
Visa den här sidan på:

Artiklar

menuArrowSmallWhite.gif KDO MĚ OKRADL...
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil/11
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil/10
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil /9
menuArrowSmallWhite.gif Nya böcker 2013
menuArrowSmallWhite.gif Författare i exil /8
menuArrowSmallWhite.gif Månadens bok Februari 2014
menuArrowSmallWhite.gif Visa alla artiklar


Intervjuer

menuArrowSmallWhite.gif "Reisen" intervju med Veronica SALINAS
menuArrowSmallWhite.gif ”med törst för rättvisa”
menuArrowSmallWhite.gif Barnboksveckans gäster 2013 : Fatima Sharafeddine
menuArrowSmallWhite.gif Barnboksveckans gäster 2013: Roberto Piumini
menuArrowSmallWhite.gif Barnboksveckans gäster 2013: Sinan Hallak
menuArrowSmallWhite.gif Visa alla intervjuer



Internationella Biblioteket
Odengatan 59
113 80 Stockholm 
www.interbib.se swedish Sidansvarig:Elisabet Risberg