Internationella biblioteket flyttar – bakgrund och framtid

2019-08-22Under sommaren har Internationella biblioteket (IB) varit föremål för stort engagemang och heta diskussioner. Det beror på att IB i början av år 2020 kommer att flytta från sina nuvarande lokaler i Annexet på Odenplan till Kungsholmens bibliotek. Flytten har av många felaktigt tolkats som en nedläggning av verksamheten. För att reda ut vad flytten till Kungsholmen innebär vill jag här beskriva bakgrunden till beslutet ur ett verksamhetsperspektiv.

Stockholms stadsbibliotek (SSB) står inför en omorganisation. Under lång tid har kostnaderna för bibliotekens verksamhet ökat medan budgeten inte ökat i samma utsträckning. Detta hänger ihop med Stockholms stads modell för finansiering av verksamheterna, där verksamhetsanslag inte får automatiska indexuppräkningar när löner och priser ökar. Kraven på effektivisering utan att uppdraget minskar är mångårigt och de planerade kostnaderna kommer att fortsätta öka.
 
I år ställs det på sin spets, då hela kulturförvaltningen gör en nödvändig omställning. I det läge vi befinner oss, handlar det om att runt 40 tjänster försvinner från Stockholms stadsbibliotek, och för att slippa göra oss av med ännu mer personal och på så vis förlora värdefull kompetens, behöver vi dessutom se över våra lokalkostnader.

Det ekonomiska läget har därför skyndat på en förändring som ändå skulle ha behövt göras de kommande åren. Genom att säga upp huset där IB och tidnings- och tidskriftsbiblioteket huserar, Annexet, gör vi en betydande besparing på lokalkostnader. Men vi gör också en nödvändig förnyelse av en verksamhet som gått i stå. Sedan 2003 har besöken i Annexet minskat stadigt. Lånen har minskat sedan 2009 (lånestatistik finns från 2008 och framåt). De flesta av besökarna kommer till huset för att läsa tidningar på bottenvåningen, inte för att besöka Internationella biblioteket på de övre våningarna. Dessutom har allmänheten inte åtkomst till stora delar av Annexet och de publika ytor som finns är inte lämpade för program så som sagostunder, scensamtal och språkcaféer. Därför beslutade kulturnämnden, efter förslag från kulturförvaltningen, att säga upp hyresavtalet för Annexet och låta IB flytta till Kungsholmens bibliotek, där det finns bättre förutsättningar att med enkla grepp göra om biblioteket till en mer inbjudande och bättre verksamhetsanpassad miljö.

Kungsholmen är ett av våra större bibliotek. De publika ytorna i de båda lokalerna är ytmässigt av närmast samma storlek. Det har framförts argument om att platsen inte kommer att räcka till men vår bedömning är den motsatta. Här kommer IB att ägna sig åt samma verksamhet som man har gjort på Odenplan sedan öppningen år 2000. Det är en verksamhet som består av två delar: dels är det ett vanligt kommunalt folkbibliotek och dels har Stockholms stadsbibliotek genom IB utfört ett statligt uppdrag finansierat av Kungliga Biblioteket. Detta uppdrag går ut på att bistå bibliotek i hela Sverige med böcker på andra språk än svenska genom inköp, katalogisering, rådgivning och nationella samarbeten för att öka kunskap och tillgängliggörande av böcker på olika språk. När IB öppnade för snart 20 år sedan var kunskapen och kompetensen om medier på andra språk än svenska ganska låg runtom i landet, och under åren har IB inom ramen för det nationella uppdraget arbetat framgångsrikt med att stötta kommunerna i att utveckla detta arbete. Idag har de flesta större kommuner i landet en egen basförsörjning av medier på andra språk men fortfarande finns det på många håll stora behov av kompletterande mediförsörjning och katalogisering.

Internationella biblioteket har även försörjt stockholmarna med böcker på olika språk och rådgivning inom ramen för det kommunala uppdraget, och under en lång period låg både lån och besök på IB i Annexet på en relativt hög nivå. Sedan 2003 har dock besök till Annexet minskat, trots att andelen invånare med annat ursprung än svenskt har ökat. I Stockholm finns folkbibliotek på drygt 40 platser, där IB är ett av dessa. Om man ser till alla utlån av böcker på andra språk än svenska, sker endast cirka 30 procent på IB och 70 procent på övriga bibliotek.

Jag vill understryka detta, då flera av sommarens debattinlägg har lyft fram vikten av tillgång till litteratur på det egna språket. Det har uttryckts oro över att IB:s flytt till Kungsholmen skulle riskera att vissa grupper, exempelvis barn och unga med annan bakgrund än svensk, skulle hamna i kläm. Som tjänstepersoner och yrkeskunniga är vi inom Stockholms stadsbibliotek fullt medvetna om språkets betydelse, vilka prioriterade målgrupper som finns, vilka som behöver bibliotekets tjänster mest och utmaningarna i att nå dem på bästa sätt.  Flerspråkiga barn och ungdomar är en viktig målgrupp, men dessa syns i första hand inte på Annexet vid Odenplan utan de går främst till sitt lokala bibliotek där det också finns böcker på olika språk och kompetenta medarbetare som ägnar sig åt språkfrämjande verksamhet. Vår uppfattning är att det representativa biblioteket ska gälla oavsett om man bor i Aspudden, Högdalen, Järva eller innerstaden.

Att utlån och besök har minskat behöver inte nödvändigtvis handla om att verksamheten varit åsidosatt eller felriktad, utan att besöks- och användarbeteenden har förändrats i takt med tiden och övriga samhället. Medarbetare och chefer har försökt hitta olika sätt att upprätthålla både det statliga och det kommunala uppdraget och personalen har jobbat hårt med att fortsätta hålla en högkvalitativ nivå på arbetet. Situationen försvårades ytterligare år 2015 när Stockholms läns landsting, som fram till dess var medfinansiärer av verksamheten, avslutade samarbetet.

Mot denna bakgrund krävs att Stockholms stadsbibliotek gör ett omtag vad gäller det mångspråkiga arbetet. Det handlar alltså inte om en nedläggning av IB, utan om ett försök att utföra uppdragen på ett sätt som är bättre anpassat till hur människors liv och behov ser ut idag och utifrån de resurser som finns att tillgå. Vi vill uppgradera det viktiga mångspråkiga arbetet inom Stockholms bibliotek. Ett bibliotek består av böcker och bokhyllor, men också av att förmedla litteratur och information, språkfrämjande och det öppna demokratiska rummet. För att fortsätta vara relevanta för våra användare behöver biblioteken, liksom alla andra verksamheter, utvärdera och ibland förändra. Om inte får vi svårt att leva upp till vårt uppdrag och blir irrelevanta för stockholmarna. Det vill vi inte.

Det finns därför ingen anledning till oro vare sig för det kommunala eller för det statliga uppdraget i och med att IB flyttar till ett annat hus. Vid sidan av det kommunala uppdraget kommer vi att utföra vårt statliga helt enligt vårt uppdrag. Medarbetarnas kompetens är garanten för detta. Vi behöver säkerställa att vi har arbetssätt som gör att alla medarbetare med nyckelkompetens kommer till nytta oavsett lokalisering. Stockholms stadsbibliotek står redo och rustade att axla ett utökat mångspråkigt biblioteksuppdrag om den nationella biblioteksstrategin förverkligas, vilket vi hoppas.

Likaså kommer tidningar och tidskrifter som varit en del av Annexet att omhändertas väl. Runt hälften av tidningarna och tidskrifterna flyttar in i Stadsbiblioteket i facksal 3 och runt hälften flyttar till andra bibliotek inom vårt bibliotekssystem. Vi jobbar också mer med digitala tidskrifter och verktyg för att läsa dem.
Avslutningsvis vill jag understryka IB:s viktiga verksamhet.  För att den även i framtiden ska vara relevant och lättillgänglig behöver vi, utifrån bästa förmåga, anpassa oss till det läge vi befinner oss i idag. Att flytta IB till Kungsholmen och på samma gång göra ett omtag kring verksamheten är ett sätt att vara en del i den förändring som Stockholm genomgår och att försöka möta behoven från våra användare – både de som brukar gå till biblioteket och de som inte ännu upptäckt vad vi har att erbjuda – samtidigt som det är en ekonomisk lösning för att nå en budget i balans. På Kungsholmen kommer det nya biblioteket att ha fokus på barn-, programverksamhet och språk. Utöver ett brett programutbud för flerspråkiga barn och familjer kommer det även att erbjudas integrationsfrämjande program för vuxna, som språkcaféer och lättlästa läsecirklar. Beståndet av efterfrågade medier såsom språkkurser, svensk lättläst litteratur, svensk grammatik på flera språk etcetera kommer att utökas. Vi ser detta som en möjlighet att skapa ett nytt mångspråkigt profilbibliotek som möter stockholmarnas behov och krav. I vår tid och i framtiden.

Läs gärna mer om IB-flytten i vår FAQ på biblioteket.se 

Daniel Forsman
Stadsbibliotekarie