Barnboksveckans gäster 2019: Rewas Ahmad Banixelani

Rewas Ahmad Banixelani kommer från Irakiska Kurdistan och bor sedan länge i Sverige. Hon skriver på sorani, publicerar på det egna förlaget Jins förlag och distribuerar böckerna i både Kurdistan och Sverige. Att öka samarbetet mellan kurdiska och svenska barnboksförfattare är en av hennes förhoppningar. Hon kombinerar läraryrket med att översätta och skriva böcker och hittills har hon gett ut fler än 40 böcker, för både barn och vuxna. Barn och deras familjer är ofta i fokus i hennes böcker.


IB
- Var kommer ditt engagemang ifrån?
Rewas - Jag tror att mitt engagemang kommer från min barndom. Jag tyckte mycket om att läsa. På den tiden fanns det få barnböcker på kurdiska. Därför började jag tidigt att läsa vuxenlitteratur. När jag lärde mig arabiska började jag läsa barnböcker på arabiska trots att jag var tonåring. När jag reste till Sovjetunionen började jag genast leta efter barnböcker. Jag översatte sagor av Tolstoj från ryska till kurdiska. När jag kom till Sverige och fick mitt första och andra barn kunde jag inte svenska men köpte ändå barnböcker till de. Jag kom själv på olika historier utifrån bilderna i böckerna. Ofta kom jag själv på olika sagor som fortsatte några nätter. När jag lärda mig svenska började jag läsa barnböcker för att förbättra mitt svenska och i själva verket tyckte jag mycket om det. Jag tänkte mycket på kurdiska barn som missar den här viktiga delen av deras barndom. Jag bestämde mig för att börja på universitetet för att fördjupa mig i barnlitteratur. År 2001 skrev jag en D- uppsats om kurdiska barnsagor. Under denna period funderade jag på att skriva barnböcker. Vid ett tillfälle reste jag till Kurdistan och träffade personer från Mukrians bokförlag. Jag berättade om mitt projekt, att skriva en bokserie för barn. Då började min dröm att ta första steget mot att gå i uppfyllelse.

IBTycker du att barnböcker ska läsas av vuxna också?
Rewas - Barnböcker skrivs för barn i olika åldrar. Det är naturligt för vuxna att läsa böcker för yngre barn som ännu inte kan läsa. För äldre barn som kan läsa själva tycker jag att det finns en vits i att en vuxen högläser. Det skapar en gemenskap och närhet mellan vuxna och barn. 

IB - Vad gillar du att vara, att vara barn eller att vara vuxen?
Rewas - Jag vill vara vuxen men jag tycker om att leva i en barnvärld och det passar mig bättre än vuxenvärlden. Detta trots att jag inte har haft en lycklig barndom på grund av den politiska situationen i Kurdistan.

IB - Vilken är din favoritbarnbok? Varför?
Rewas - Mina favoritbarnböcker är Alfonsböckerna. Jag älskade Alfonsböckerna. Min dotter tyckte mycket om Alfons. De var så enkla och meningsfulla samt kom från barnens värld. När jag lärde mig svenska började jag läsa Astrid Lindgrens böcker, Bröderna Lejonhjärta är fortfarande min favoritbok. 

IB - Har du en favorit bland dina egna böcker?
Rewas - Jag tycker om alla mina böcker, jag skrev dem med en djup kärlek till barn. Men om jag måste svara så är det Dlo och Dido, den serien påminner mig Alfonsböckerna, trots att de handlar om olika teman. Böckerna är enkla men speglar barnens värld i de ålder. De är också mest omtyckta böckerna i Kurdistan.

IB - Är det någon skillnad mellan att skriva för barn i Sverige och barn i Kurdistan?
Rewas - Jag anser att det inte finns stor skillnad, barn är barn i hela världen. Alla barn behöver kärlek, vårdnad, trygghet och en familj. Den ända skillnaden är den värld som vuxna har skapat för de, krig eller fred, fattigdom eller välfärd. Varje barnförfattare tänker mycket innan man skriver en bok. det skiljer sig när man skriver en bok för vuxna. När jag skriver för barn känner mig glad, fantasifull och påhittig. Men ändå är det svårare att skriva för barn för att när man skriver för barn måsta man tänka på många faktorer. Exempelvis, barns språkutveckling, barns miljö, barns ålder osv. Jag arbetar med barn. Jag jobbar som lärare och har undervisat svenska för nyanlända barn på Slättgårdsskolan sedan från 2008. Jag trivs mycket bra med mitt arbete trots att det är tids- och energikrävande.